Författaren och häxan Hella Nathorst-Böös är en av initiativtagarna till Malin Matsdotters örtagård på Söder i Stockholm. Trädgården invigdes i augusti 2024 till minne av de kvinnor som avrättades för häxeri år 1676.
Porträttfoto: Ewa Stackelberg
Sommaren 1676 avrättades åtta kvinnor i Stockholm, anklagade för häxeri. Sju av dem halshöggs på galgberget nära Katarina kyrka innan deras kvarlevor brändes. En kvinna, Malin Matsdotter, brändes levande på bål som straff för att hon vägrade erkänna. Inte så långt från platsen där Malin tvingades upp på bålet finns en minnesträdgård som en hyllning till de avrättade. Den kallas Malin Matsdotters örtagård, som en särskild hommage till den 62-åriga barnmorskan som drev en badstuga på Söder och var kunnig i läkeväxter. Omkring 300 kvinnor och män delade hennes öde att straffas med döden under häxprocesserna på 1660- och -70-talen. En mörk period i Sveriges historia då förtalskampanjer, grupptryck och en toxisk blandning av skräck och fascination för tillvarons mörka sidor ledde till den hysteri som än idag lever kvar i uttrycket häxjakt.
Böcker och stadsvandringar
Bakom initiativet till örtagården vid Sandbacksparken på Södermalm finns författaren Hella Nathorst-Böös. Hon skriver böcker om läkeväxter, leder stadsvandringar i häxprocessernas spår och identifierar sig sedan 25 år tillbaka som häxa. Det var Hella Nathorst-Böös B lämnade in medborgarförslaget om örtagården till Södermalms stadsdelsnämnd, något som politikerna nappade på. En förening bildades som har betydligt mer långtgående mål än enbart skötseln av trädgården.
– Vi vill att dödsdomarna mot de personer som avrättades ska upphävas. Det har skett i USA och borde vara möjligt även här, säger Hella Nathorst-Böös och berättar att en jurist i föreningen arbetar med frågan.
Föreningen vill också att Svenska kyrkan ska be om ursäkt för det som skedde, något som företrädare för kyrkan sagt nej till. Under hösten 2024 har kyrkan dock invigt minnesstenar på olika platser i Sverige där kvinnor och män avrättats för häxeri. Bland annat på tre kyrkogårdar i Härnösand.
– Från kyrkligt håll drevs en systematisk kampanj som inte bara drabbade de avrättade och deras familjer utan satte skräck i hela befolkningen. Kyrka och kungahus eldade på masshysterin, kanske delvis för att de var rädda att folks missnöje med krig, höga skatter och missväxt, skulle vändas mot dem själva, säger Hella Nathorst-Böös.
Helt vanliga människor
De som anklagades för trolldom och kätteri var helt vanliga människor, oftast kvinnor, som plötsligt pekades ut som brottslingar av till synes petitessartade anledningar. Kanske hade de en ko som mjölkade bättre än andras, kanske ansågs de högfärdiga, kanske såg de helt enkelt annorlunda ut eller talade dålig svenska. Malin Matsdotter var till exempel finskspråkig. De som vittnade var ofta barn eller yngre personer medan många som utsattes var äldre.
Barn kunde mutas med mat eller pengar för att ”vittna” om vad en granne eller släkting hade för sig om nätterna (många ville mer än gärna höra kittlande berättelser om kvinnor i lag med djävulen) eller så kunde de hotas med stryk om de inte deltog i kampanjerna.
Hella Nathorst-Böös menar att jakten på häxor syftade till att misskreditera kvinnor och krympa deras roll i samhället på ett strukturellt plan. En process som startade på 1400-talet då inte minst så kallade kloka gummor och jordemödrar (barnmorskor) mer och mer förlorade sin roll som experter och istället började skyllas som fiender till kyrkan. Den medicinska kunskap som de hade burit på i århundraden svartmålades och kopplades samman med pakter med djävulen. Trolldom handlade inte längre om vidskepelse utan blev en juridisk fråga, med katastrofala följder.
En magisk gemenskap
För dem som avrättades under ”det stora oväsendet” på 1600-talet var benämningen trollkona eller häxa en konstruktion som tvingades på dem mot deras vilja. Några av dem ”erkände” under tortyr medan andra, som Malin Matsdotter, in i det sista bedyrade sin oskuld. Idag är häxans roll en annan, kanske mer påminnande om medeltidens örtexperter och magiker.
– För mig är häxeri den äldsta formen av religion. Det står för en andlighet och en magisk värld som de stora världsreligionerna sedan har approprierat. De har stöpt in dem i en form av skam och skuld och hierarkier, långt ifrån den cykliska världsbild som vi i den magiska gemenskapen står för, säger Hella Nathorst-Böös.
Malin Matsdotters örtagård ligger mellan Katarina Östra kyrkogårdsgränd och Sandbacksparken och är tillgänglig för alla, året runt.
En tidigare version av intervjun var publicerad i Populär Historia nr 6 2024.
